Som jorden skälver vid ett vulkanutbrott känner jag dess inre kärna i min kropp av ilska frustration och besvikelse jag skakar och funderar hur de är fatt..
Jag kan inte förstå hur starkt jag känner när sinnen sätter in, och talar till mig inombords. Mycket tydligare än ord kan beskriva.
Att jag gjort allt jag orkar å lite mer därtill för att vara någon till lags för, jag funderar på vilken gång i ordningen i mitt liv.
Jag får en känsla så stark en känsla som skriker.. förstår du inte mej?
En känsla som skriker …
Räcker jag inte till för dej fast jag ger dej allt jag förmår och lite till?
Min kropp skakar mina öron blir heta och alldeles säkert helt röda därtill,
vad säger du mig min starka känsla?
vad är det för upplevelse du vill jag ska få?
Vad betyder den skakiga värmen uti min kropp då jag får ett budskap som känns likt en vacker ros dolda tagg, ett stung. Smärta!
Det gör ont när du ironiserar mej då jag försöker göra vad jag du bett mej om.
Varför försöker jag?
Det duger inte.. Du försöker visa dej bättre än mej, det gör mej förbannad och jag känner åter igen symtomen av skakande hetta i mitt inre.
Varför skulle lilla du vara bättre än mig? Det finns ingen som helst anledning för varken dig eller någon annana att tro sej vara bättre än någon annan levande människa.
Varför tror du att du är en bättre människa?
Varifrån får du den bekräftelsen eller är det den du så gärna vill ha? Är det den du söker i din sargade själ?
Är det vad du vill få? Dyrkan av andra.
Det gör mej arg leden och besviken att du som var min vän aldrig var det på riktigt.
Jag blir besviken att jag inte förstod att vissa som utger sej för att vara medmänniskor dom som är näst intill för vänliga
ruvar på något värre.. Ormen bjuder på förbjuden frukt så väl att smaka men den bittra eftersmaken dröjer sej kvar längre än sötman.
Vem ska man tro på ? det här handlar om vänner...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar